Camilla

18 augusti 2007 22:37

Nej, man vet inte om man ska skratta eller bli hysteriskt arg. Det är skrämmande att man kan sitta i den svenska regeringen med så lite verklighetsförankring.

Avataria

18 augusti 2007 22:50

Hear hear! Just så!
När jag fick en släng av utmattning förlorade jag första månaden - den är bara borta. Finns inte...

matilda

18 augusti 2007 22:54

jepp.. skillnad är det! Hennes utbrändhet hade berott på en situation som varat i ca 3 månader och hon hade tur som kunde återhämta sig på tre dagar. Men tänk på de som haft lika ansträngd situation i tre år och där det inte räcker med tre dagars sömn...

UnderCover

19 augusti 2007 10:22

Markant skillnad var ordet!! Är så himla trött på förstå-sej-påare som inte begriper ett dugg. Vad har dom som sitter å bestämmer i vårat land för livserfarenhet, vad har dom för värderingar och hur f-n kan dom leva med sej själv???

G

19 augusti 2007 17:20

Oj, så fel de kan ha! Och som om tre veckor ksulle räcka. Nej det tar år och år...
Det vet vi som varit där. Att vara utarbetad och utbränd är inte riktigt samma sak.

Millis

19 augusti 2007 18:58

Otroligt korkat!!!

Avataria

19 augusti 2007 21:22

Ja, håller med alla. Jag var inte så fruktansvärt sjuk som många andra blir - jag kunde ju ta mig ur sängen - kroppen hade inte slutat lyda helt. För mig har det nu gått 2½ år, och jag är ännu på återstuds - det tar lång tid att återhämta sig efter påfrestningar, och minsta stressmoment kan slå undan benen på mig för flera dagar. Jag tror inte att jag nånsin blir den jag var igen (och det är väl kanske lika bra det...)

Tant Tagg

20 augusti 2007 12:04

Vad jag anser är väl allom känt, eftersom jag skrivit om detta på min blogg.

Det ÄR ett systemfel.
Sjukvård, arbetsliv med organisationteoretiska perspektiv, myndigheter och politik är inte samordnade, har samma koder eller åtminstone en samsyn.
Det är därför Socialförsäkringsministern inte vet skillnaden mellan att vara utbränd och att vara utarbetad.
Utbrändhetssyndrom, har faktisk accepterats som sjukdom med diagnoskriterier och allt. Förutom detta utbreder sig en förskräcklig okunskap om det som man beslutar om överallt inom arbetslivet och i politiken. Det är en medveten ledningsstrategi och som leder till systemiska fel. Resultatet blir som detta med Socialstyrelsens rekommendationen om sjukskrivningarna. Detta styrsystem ska endast leda till kostnadseffektivitet och inget annat. Det handlar bara om cynism och pengar.
Det låter som om jag hade någon form av paranoia, men det finns faktiskt seriös forskning på området.
Tänk efter, ni som har blivit utbrända, nog har ni arbetat i en organisation, där ni bara fått springa fortare, där chefen inte egentligen begripit sig på vad de egentligen leder, du inte får credit, där allt är kund- eller brukarstyrt ( skall inge en känsla av demokratisk process) och allt har gått ut på att spara pengar? Det har inte spelat så stor roll om det varit offentlig sektor, näringslivet eller i statlig tjänst. Det här systemet finns överallt.

Visst blir man förbannad, när man läser artikeln.

Jag är själv hjärtligt trött på att slåss med väderkvarnar inom mitt område autism - ledd av chefer med noll kunskap som har skaffat sig rådgivare som säger det som de vill höra d.v.s det som inte kostar pengar, inte det som är grundat ur beprövad forskning och vetenskap.
Det är exakt samma sak som med Socialstyrelsens riktlinjer angåens sjukskrivningarna.
Mönstret upprepear sig.

Birdie

22 augusti 2007 13:23

*morrar också*
Hörde ett program på radio för ett tag sen, dit folk fick ringa in och berätta vad de ansåg om "utbrändhet". Det MÄRKS att de som inte själva varit där vet vad de pratar om. Ofta hör man att det är "psykiskt" eller "inbillning". SÅ irriterande!!!
Kämpa på - man BLIR bra till sist, även om det tar tid. Faktiskt blir man BÄTTRE, eftersom man får en chans att "göra om och göra rätt" *s*
Kram!

Fru Fundersam

22 augusti 2007 20:11

Tack för kramen Birdie! :-))